Idéer på text och tryck för studenttröjan: ord, placering och vem som äger bilden

Börja med frågan om vad tröjan ska säga, inte med typsnittet. När klassen väl vet det tar resten sällan lång tid. Den här guiden ger idéer på text och placering, visar vad designern klarar av och går igenom vad Patent- och registreringsverket (PRV) säger om att använda bilder, citat och loggor som någon annan har skapat.

Fyra sätt att bestämma vad tröjan ska säga

De flesta studenttröjor bygger på en av fyra idéer. Välj en grundidé först, så blir det lättare att rösta om detaljerna.

1. Klass och år. Det enklaste och det som håller längst. Klassens beteckning och examensåret, till exempel "3C" och "2027", fungerar på alla plagg och kräver ingen omröstning om formuleringar.
2. Allas namn. En namnlista på ryggen gör tröjan till ett minne av just den här klassen. Den kräver mer arbete: någon måste samla in hur var och en vill ha sitt namn skrivet.
3. Ett ord eller en fras som klassen har hittat på. Ett smeknamn på klassen, ett internt skämt eller en mening från en resa. Det blir personligt, och en fras ni har skrivit själva är er egen.
4. Ett motiv. En egen teckning, en symbol eller en logga som någon i klassen har ritat. Det kräver en bildfil, och det är där frågan om vem som äger bilden dyker upp (se avsnittet om rättigheter längre ned).

Ett tips för omröstningen: låt två eller tre personer ta fram förslag i designern och visa bilder av dem. Det är lättare att välja mellan färdiga förslag än att diskutera idéer i en gruppchatt.

Så mycket text ryms i ett textblock

I designern skriver ni texten direkt och placerar den på plagget. Ett textblock rymmer högst tre rader och 60 tecken. Vill ni ha mer text lägger ni till fler block, till exempel ett på bröstet och ett på ryggen, eller flera block under varandra på ryggen.

För varje textblock väljer ni:

• Typsnitt. Designern har sju typsnitt, från ett modernt och ett smalt och kraftigt till ett i collegestil, ett elegant och ett i handskrift. Fet och kursiv stil finns där typsnittet har dem.
• Teckenavstånd. Luft mellan bokstäverna gör korta ord som "STUDENT" mer luftiga. Tätare avstånd passar långa rader.
• Båge. Texten kan böjas uppåt eller nedåt, som på en collegetröja där namnet går i en båge över årtalet.
• Textfärg och justering. Vänster, mitten eller höger, och en färg som ni väljer själva.

Några råd som följer av hur tryck på tyg fungerar:

• Välj en textfärg som skiljer sig tydligt från plaggets färg. Mörk text på ett mörkt plagg blir svår att läsa på avstånd.
• Handskrift och tunna typsnitt passar korta ord. En lång namnlista blir lättare att läsa i ett enkelt typsnitt utan snirklar.
• Versaler i collegestil ser bäst ut med lite extra teckenavstånd.
• Skriv ut förkortningar som inte alla förstår om några år. Ett internt skämt som bara tre personer begriper kan vara värt att byta mot något hela klassen känner igen.

Bröst, rygg och ärm: var trycket ska sitta

Texten kan placeras på bröstet, på ryggen eller på ärmen. Vilka placeringar som finns kan skilja mellan plaggen, och designern visar dem för det plagg ni har valt. Varje placering passar olika sorters text.

• Bröstet mitt fram. Den plats alla ser först. Passar en kort text i stort format, som "STUDENT" med årtalet under.
• Ena sidan av bröstet. Ett litet tryck, ungefär där en logga brukar sitta på en skjorta. Passar klassens beteckning eller ett kort ord.
• Ryggen. Den största ytan och den naturliga platsen för namnlistan, ett stort årtal eller en längre fras.
• Ärmen. Liten yta för ett årtal eller några få bokstäver.

En kombination som många väljer är ett litet tryck på bröstet och ett stort på ryggen. Då ser tröjan ren ut framifrån och berättar mer bakifrån.

Vill ni slippa börja från noll finns färdiga mallar i designern under "Börja från en mall". Där finns bland annat studenttryck med årtalet i båge, en namnlista på ryggen, ett stort årtal i collegestil på ryggen och ett studenttryck i handskrift. Mallarna lägger in vanlig text som ni sedan kan ändra, flytta och byta typsnitt på precis som om ni hade skrivit den själva.

Plaggen och deras färger hittar ni bland plaggen. Titta på plaggets färg innan ni bestämmer textfärgen.

Vem äger bilden, citatet eller loggan?

En studenttröja med en bild eller en text som någon annan har gjort kan bli ett problem, även om klassen bara vill ha den för egen del. PRV beskriver reglerna så här.

Upphovsrätt uppstår av sig själv. Enligt PRV skyddar upphovsrätten bland annat texter, fotografier och bilder, och skyddet uppstår automatiskt när verket skapas om det är tillräckligt originellt. Ingen behöver ansöka om det. Skyddet gäller i 70 år efter att den som skapade verket har dött. Att en bild ligger öppet på nätet betyder alltså inte att den är fri att använda.

Bilder från nätet kräver tillstånd. PRV svarar nej på frågan om det är tillåtet att ta någon annans bild, sätta den på produkter och sälja dem. Bilden får inte användas utan tillstånd från den som skapade den. Att låta sig inspireras av någon annans verk och göra något eget är däremot tillåtet enligt PRV, så länge resultatet inte blir en kopia.

Bilder på personer. Föreställer en bild en person som inte har sagt ja, skriver PRV att det kan strida mot lagen om namn och bild i reklam. Ska en klasskamrat, en lärare eller någon annan synas på tröjan, fråga personen först.

Citat ur böcker och låtar. PRV skriver att kortare citat kan vara tillåtna om det står varifrån de är hämtade, men också att om något är intrång avgörs av en domstol från fall till fall. En rad som klassen har skrivit själv slipper den frågan helt.

Loggor och märkesnamn. Ett varumärke kan registreras för kläder, som hör till en egen klass bland varorna enligt PRV. Är ett märke skyddat för en vara får ingen annan använda ett identiskt eller liknande märke för samma eller liknande varor. Den som ändå gör det kan begå varumärkesintrång. Låt därför bli klädmärkens, idrottsföreningars och andra företags loggor. En logga är dessutom en bild, och bilder kan skyddas av upphovsrätten.

Skolans logga och vapen. Samma regler gäller loggor som skolan använder. Vill klassen ha med en sådan, fråga skolan innan ni laddar upp den. Tröjan blir annars lätt något som ser ut att komma från skolan, fast det är klassen som har beställt den.

Bilder från AI-verktyg. PRV skriver att en bild som är helt framställd av ett AI-verktyg utifrån en textinstruktion inte har någon upphovsrätt, men att verktygets användarvillkor kan bestämma hur bilden får användas. Läs villkoren innan ni använder bilden.

PRV påpekar själva att de inte bedömer enskilda fall. Är ni osäkra på en bild eller en text, välj något som klassen har gjort själv.

När klassen har en egen bild eller logga

Har någon i klassen ritat ett motiv laddar ni upp det i designern. En vektorfil, till exempel SVG, skalar utan att bli suddig och godtas alltid. För en vanlig bildfil kontrollerar designern upplösningen. Är den för låg stoppas filen, och är den på gränsen får ni en varning om att trycket kan bli oskarpt. Rita gärna motivet större än det ska bli och med tydliga kanter.

Den som har ritat motivet äger det enligt upphovsrätten. Fråga därför den personen om det är okej att det hamnar på klassens tröjor, även om det känns självklart.

Läs korrekturet bokstav för bokstav

Varje tryck granskas, och klassen får ett korrektur innan något trycks. Inget trycks utan att ni har godkänt det. Korrekturet är sista chansen att upptäcka ett felstavat namn.

• Låt två personer läsa korrekturet var för sig.
• Gå igenom namnlistan mot listan ni samlade in, ett namn i taget.
• Kontrollera å, ä och ö, bindestreck i dubbelnamn och att årtalet stämmer.
• Titta på korrekturet i liten storlek också. Det är ungefär så andra ser trycket på några meters avstånd.

När korrekturet är godkänt väljer ni fraktsätt i kassan, där även den beräknade leveranstiden visas innan ni bekräftar beställningen.